RÖSTA OM
STORNORRLAND

Vi vill ha en folkomröstning som tar ställning till frågan: Vill du att Region Jämtland Härjedalen ska slås ihop med landstingen i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten? 

Så många stöder Folkinitiativet
sedan 14 september.
Insamlingen är avslutad 6 okt.
20740 underskrifter

Dela med dig av Folkinitiativet


 

Ladda ner initiativ­formulär
och samla underskrifter!

Ladda ner namninsamlingsblankett för att hjälpa till att samla underskrifter.

 

Så samlar du namn

1. Ladda ner formuläret och skriv ut det.

2. Skriv ditt eget namn.

3. Samla helst fler namn. Det bästa sättet att samla namn bygger på personlig kontakt. Fråga i första hand familj, vänner och bekanta. Ett bra sätt att samla namn är att fråga förbipasserande vid större evenemang eller på gatan. Det är normalt att behöva fråga ungefär tio gånger för varje underskrift, även om vi tror att det i den här angelägna frågan kommer att gå lättare. Man kan också låta blanketten ligga framme på en affärslokal, som en bensinstation eller affär – givetvis sedan man försäkrat sig om affärsinnehavarens goda minne.

4. Skicka sedan tillbaka blanketten i ett frankerat kuvert. Adressen är: Folkinitiativet Rösta om Stornorrland, c/o Persson Invest, box 380, 831 25 Östersund

 

Varför ska jag skriva under?

Det finns många argument för att hålla en folkomröstning i regionfrågan. Det här är några:


  • Det är fel att köra över väljarna i en fråga där man vet att många är mycket kritiska.
  • I en demokrati är det de närmast berörda som ska bestämma. Nu är det politiker utanför Jämtland och Härjedalen som bestämmer över våra huvuden. Det får vi inte acceptera.
  • Hos väljarna finns kloka synpunkter och viktiga erfarenheter. Men vi får ingenting veta om vi inte frågar dem. Det gäller oavsett om de tycker att det är bäst med Jämtland Härjedalen eller Stornorrland. Eller har andra idéer om hur regionerna eller sjukvården ska organiseras.
  • Det har gått för fort. Politikerna har plötsligt ändrat uppfattning. Väljarna har inte hunnit fatta vad som är på gång. Många har inte hunnit ta ställning.
  • Vid så här pass omfattande förändringar är det bra att veta vad man ger sig in i. Det kan man inte om man inte frågar de som är närmast berörda.
  • Vi behöver tydliga alternativ. I dag går vi mot en reform som vi inte vet så mycket om. Varifrån kommer regionen att styras? Vilka sjukhus kommer att läggas ner? Vilka kommunikationer kommer man att satsa på och vilka vägar kommer att förfalla. 
  • Det är oschysst spel att inte fråga väljarna när man faktiskt ändrar spelreglerna för demokratin. Jämtar och härjedalingar tappar kontrollen över sjukvården i regionen och sin regionala politiska röst. 
  • I Sverige håller vi lokala folkomröstningar om indelningsändringar om de är kontroversiella. Det är en bra regel som det är dumt att bryta emot. När man slagit samman kommuner med tvång har man fått ångra det sedan. Kommuner har sedan utifrån egen vilja brutit sig ur sådana sammanslagningar.
  • Om man ska ha göra en riktigt stor förändring som ska gälla för lång tid är det alltid dåligt om man inte har folk med sig. Då finns ingen demokratiskt legitimitet. Det är en dålig start på allt.

 

Fler frågor & svar


När måste folkinitiativet lämnas in?

Initiativet blev registrerat 14 september och måste lämnas in senast sex månader efter detta datum. Vi räknar dock med att kunna lämna de nödvändiga namnunderskrifterna i mycket god tid.

Ansvaret att hantera folkinitiativet och genomföra folkomröstningen kommer att vila på regionen. En initierad bedömning hämtad från Folkinitiativ: Handbok i direktdemokrati av Peter Eriksson och Bruno Kaufmann är att folkomröstningen, beroende på nödvändigheten av skyndsamhet, bör kunna hållas senast 6-12 månader efter inlämnat folkinitiativ.

Varför måste underskriften vara skriftlig och innehålla personnummer?

Det står i kommunallagen. I demokratiutredningen finns förslag på att tillåta digitala underskrifter, men det är ännu bara ett förslag.

Vem får skriva under?

Du ska vara röstberättigad. Röstberättigade är medborgare i Sverige, annat EU-land, Island eller Norge samt folkbokförda i Jämtlands län. För icke EU-medborgare gäller att man ska ha varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före valdagen. Ålderskravet är 18 år. Vår uppfattning är att det är valdagen som är relevant för de två sistnämnda kriterierna. Eftersom en folkomröstning under vissa omständigheter skulle kunna tänkas förläggas i samband med nästa allmänna val kan det därför exempelvis vara lönt för personer som fyller 18 så sent som i september 2018 att skriva under.

Jag har skyddad identitet. Kan Folkinitiativet garantera att mina uppgifter inte lämnas ut?

Nej. För vår egen del hade vi kunnat göra det, men vi kommer att lämna uppgifterna till Region Jämtland Härjedalen. Regionen lyder under andra sekretessbestämmelser än Skatteverket, som är den myndighet som sekretessmarkerar dina uppgifter. Därför är det osäkert om regionen kommer att belägga dina uppgifter med sekretess.

Regionrådet Ann-Marie Johansson påstår att folkinitiativet kommer att bli avvisat för att beslutet om regionindelningen inte ingår i den kommunala kompetensen. Vad är det då för mening med att samla namn?

Regionrådet är dåligt underrättad eller påläst. Politikerna är bundna av lagen. Vad som är kommunens/regionens vilja i indelningsfrågor ingår i den så kallade kommunala kompetensen. Det finns överväldigande prejudikat till stöd för detta. Indelningsärenden är exempelvis den enskilt vanligaste anledningen till lokala folkomröstningar i Sverige. Inte ens regeringen, som driver reformen så hårt, försöker göra någon annan tolkning. Civilminster Ardalan Shekarabi har i riksdagen förklarat att det är ”upp till landstingen att bedöma om och i så fall hur man avser genomföra något särskilt initiativ avseende befolkningens inställning”. 

Varför heter webbadressen 
www.stoppastornorrland.nu
om folkinitiativet är neutralt i sakfrågan?

Webbadressen är övertagen från ett upprop på nätet som hette Stoppa Stornorrland. Trots namnet var även Stoppa Stornorrland på sätt och vis neutralt i sakfrågan. Målet var att stoppa fram till 2019, så att ordinarie val till regionen och riksdagen skulle hinna hållas innan en förändring.

På sätt och vis var det dock inte neutralt: Initiativtagarna var emot storregioner och kunde förväntas att även efter 2019 fortsätta att motarbeta reformen. När vi började planera för ett folkinitiativ ansåg vi att Rösta om Stornorrland var ett bättre namn. Folkinitiativ enligt kommunallagen riktar sig enbart mot en folkomröstning och inte mot ett visst utslag. Det finns naturligtvis inga lagar som tillåter att man kan samla namn för att hålla en folkomröstning där utslaget är givet på förhand. Därför är folkinitiativet neutralt i sakfrågan och kan inte vara annat.  

Vad tycker de som stöder folkinitiativet i sakfrågan?

Initiativtagarna är mycket skeptiska eller uttalade motståndare till Stornorrland. Det gäller även i huvudsak för de partier, organisationer och företag som ställt sig bakom, men inte alla. Många känner att processen gått för fort och att de inte tagit ställning. Bland de som kommer att stödja folkinitiativet finns säkerligen också sådana som är positiva till storregioner, men inte vill se förändring utan folkligt stöd.

Vad är skillnaden mellan län, landsting och regioner?

Länen är en geografisk indelning av den svenska statens verkställande makt. Landsting och regioner är två olika namn på de regionala självstyrande enheter vars geografiska gränser sammanfaller med länen. Landsting är det traditionella namnet för dessa enheter. Vissa landsting har, sedan de fått ta över en del av länens verksamheter, fått regionstatus. Jämtland Härjedalen är en sådan region, medan Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland är traditionella landsting.

Vad betyder folkinitiativet i frågan om indelningen i län?

I Sverige är indelningen i län densamma som indelningen i regioner/landsting. Det finns ingenting som tyder på att detta kommer att förändras. Så länge detta gäller är en folkomröstning om indelningen i regioner/landsting samtidigt en folkomröstning om indelning i län, och vice versa.

Hur ser det ut i övriga Sverige?

Även i Norrbotten pågår en namninsamling och särskilt i Dalarna, Värmland och Södermanland förekommer krav på folkomröstningar i debatten. För Sverige söder om en linje ungefär mellan Göteborg och Stockholm är storregioner inte aktuella före nästa allmänna val, eftersom lokala politiker varit kritiska. 

Vilka har tagit initiativet?

Tankesmedjan Framtid för Jämtland och föreningen Hela Sverige ska leva Jämtlands län, men ett stort antal organisationer, partier och företag har ställt sig bakom.

Vad kostar en folkomröstning?

I genomsnitt har de lokala folkomröstningarna i Sverige sedan 2011 kostat 34 kronor per medborgare. För region Jämtland Härjedalens del pekar det därför mot en kostnad runt 4 miljoner kronor.

Vad säger de politiska partierna om en folkomröstning?

I riksdagen har majoriteten, bestående av allianspartierna och Sverigedemokraterna, poängterat nödvändigheten att på ett eller annat sätt undersöka befolkningens inställning före indelningsändringar. Regeringen, som är i minoritet, menar att frågan om en folkomröstning är upp till regionerna/landstingen själva.

I region Jämtland Härjedalen har Liberalerna föreslagit en folkomröstning. Än så länge har detta förslag stöd av de andra allianspartierna och Sverigedemokraterna. De ledande socialdemokraterna, miljöpartisterna och vänsterpartisterna har hittills verkat mycket svala. Men de är splittrade. Särskilt i södra delarna av länet (Berg och Härjedalen) finns det förespråkare för en folkomröstning även inom dessa partier. Opinionsundersökningar visar också att bland väljarna är motståndet mot storregioner ungefär lika stort oavsett sympatier efter den politiska skalan.

Varför driver folkinitiativet en folkomröstning
med bara ja eller nej?

Finns det inte fler alternativ för den regionala indelningen, som det tidigare förslaget om Mittsverige, eller avskaffande av nivån landsting/regioner?

Givetvis finns det fler möjligheter, men inga som är aktuella i dagsläget. Det är för övrigt naturligt, och praxis, i omröstningar i indelningsändringar att man väljer mellan två alternativ, vanligen mellan den existerande organisationen och den föreslagna. Se till exempel EU-omröstningen 1995 eller folkomröstningen om kommunsammanslagningen Bräcke och Ragunda 2004.

Är det inte bättre att rösta om den här saken i allmänna val?

En fördel med en folkomröstning är att det blir ordentligt fokus på frågan, något som annars riskerar att försvinna i det stora bruset vid ett allmänt val. Men även om man föredrar ett allmänt val så är en folkomröstning kanske enda möjligheten för den som vill ha en demokratisk process i regionfrågan. Initiativtagarna drev tidigare Stoppa Stornorrland med syftet att skjuta upp frågan till efter nästa allmänna val, men fick inget gensvar från vare sig regering eller regionledning.

Är det här samma sak som Yngve Gamlin och JRA reagerade mot på 60-talet?

Nej. Presidenten och JRA var på 60-talet var ett stöd till lokala politiker som motsatte sig ett förslag till indelningsändring. Sakfrågan, indelning i län/landsting/regioner, är visserligen densamma. Detta är ett folkinitiativ om att tvinga de ledande lokala politikerna till en folkomröstning i frågan. Folkinitiativet tar inte ställning i sakfrågan.

 

Regionfrågan

Diskussionen om den lokala administrationen i Sverige är urgammal. 


För Jämtlands län har den åtminstone pågått sedan övergången till Sverige i freden i Brömsebro 1645. Redan nio år senare, 1654, införde den svenska regeringen ett första ”Stornorrland”. Det hette Västernorrlands län och omfattade vad man nu brukar kalla södra Norrland, det vill säga från Gästrikland upp till Jämtland och Ångermanland.

Efter demokratins införande har regeln varit att sådana indelningsförändringar ska komma från regionerna själva med stöd av den allmänna opinionen. Från 1970-talet finns det lagstiftning på plats för att säkerställa detta. Sedan dess har flera kommuner valt att splittra upp sig i småkommuner, medan två storregioner, Västra Götaland och Skåne, har bildats runt storstäderna Göteborg och Malmö.

Under 2015 kom allt tydligare tecken på att civilminister Ardalan Shekarabi (S) ville frångå denna regel. Han tillsatte en utredning, indelningskommittén, som skulle utreda hur Sverige skulle indelas i färre och befolkningsmässigt jämstora regioner till 2023. Varken ministern eller indelningskommittén har i sina uttalanden och betänkanden brytt sig om att ta hänsyn till krav på breda majoriteter eller stöd i den allmänna opinionen.

Tidsplanen bygger på att riksdagen redan 2017 kommer att fatta beslut om ett Stornorrland. Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen skulle i så fall försvinna från kartan redan i valet 2018. Eftersom dagens regionledningar, som företräder ”Smånorrland”, med knappa majoriteter valt att arbeta för Stornorrland finns det därför en betydande risk att reformen klubbas igenom utan att folket fått en chansen att säga sitt.

Samtidigt är det mycket som tyder på att Stornorrland kommer att bli omöjligt att besluta om 2017. Majoriteten i riksdagen stöder regeln att regionsammanslagningar ska ske med stöd från folket och breda politiska majoriteter. Det finns en folklig opinion i alla norrlandslänen som är starkt kritisk mot Stornorrland. I såväl Norrbotten som Jämtland Härjedalen pågår folkinitiativ i frågan.

Vad är ett folkinitiativ?

Genom kommunallagens regler om det förstärkta folkinitiativet från 2011 kan väljarna lägga förslag om en folkomröstning. 


Förslaget kan bli godkänt även när majoriteten av regionfullmäktige motsätter sig. I stället för att politikermajoriteten kör över väljarna blir det då väljarna som kör över politikermajoriteten.

Förslaget måste samla 10 procent av de röstberättigade i regionen. Antal röstberättigade i regionvalet var 100 986 personer 2014. Det innebär att det krävs 10 097 godkända stödförklaringar.

Enligt lagen ska initiativet ”vara skriftligt, ange den aktuella frågan samt innehålla initiativtagarnas egenhändiga namnteckningar, uppgifter om när namnteckningarna gjorts, namnförtydliganden, personnummer och uppgift om deras adresser”.

Folkinitiativet blir antaget under förutsättning att inte två tredjedelar av regionfullmäktige motsätter sig.

Fullmäktige bara får besluta om folkomröstning i en fråga som är ”sådan att fullmäktige kan besluta om den”. Även om det är riksdagen som fattar beslut om indelningen av regioner så är regionernas viljeinriktning i indelningsfrågor fullmäktiges kompetens. Det är en del av förklaringen till att indelningsärenden är den enskilt vanligaste orsaken till de över 100 lokala folkomröstningar som hållits i Sverige sedan 1978 (se Demokratiutredningen).

 

 

Vi står bakom

Framtid för Jämtland, Hela Sverige ska leva Jämtlands län

LRF, Heimbygda, Moderaterna Jämtlands län, Centerpartiet i Jämtlands län, Sverigedemokraterna i Jämtland Härjedalen, Folkpartiet i Jämtlands län, Kristdemokraterna i Jämtlands län, Vänsterpartiet i Härjedalen, Miljöpartiet i Bergs kommun, Centerns ungdomsförbund i Jämtlands län, SPF Jämtland

Hallströms verkstäder, Byggelit, Persson Invest, Jämtlands Tidning, Attacus, Oscarsson Invest, Rödins Trä, Internetmedia, Thorgerzon Reklam, Femper, Provins Insurance, Hilleberg, Pelle&Lisa, Curt Sillströms Åkeri, Berners, Samling Näringsliv, Snö of Sweden, Dromvidda, Edge&Emotion, Prio Digitaltryckeri, Wikners i Persåsen, Frösö Park Fastighets, H1 Communication, Holiday Club, IUC Z-GROUP, Lundstams Återvinning, Storsjömäklarna, Skistar Åre  

Internetmedia Kommunikationsbyrå AB